BeReal – appen som håller på att förändra allt

pokemon-pokemon-go-phone-game-159395.jpeg

…och hur den unga generationen världen över visar vägen bort från perfekta selfies och vackra digitala instagram-liv.

Det har länge funnits ett narrativ i vuxenvärlden om ungdomar och deras selfies. Att de känner press att visa upp sig så vackra och polerade som möjligt, att det bryter ner deras självkänsla och att det orsakar psykisk ohälsa.

Det är en berättelse som behöver revideras nu.

I mitt jobb har jag mycket kontakt med ungdomar och barn i olika åldrar varje vecka. Appar som Snapchat och BeReal har bidragit (positivt) till att förändra det destruktiva och lite narcissistiska i sociala medier och det är dessa plattformar som ungdomar dras till mest just nu.

Faktum är att de ungdomar jag träffat de senaste tio åren som verkligen jobbar på en “digital yta” i appar som Instagram eller TikTok (där det är mycket mer möjligt) är lätt räknade. 4-5st kanske, om jag tar i.

Vuxna däremot. Vi verkar ofta ha en tydligare yta att visa upp för varandra. Snygga hem, välkammade barn och lyckade restaurangbesök.

Inom psykologin pratar man ibland om projektion. Ni vet, att man klagar på något hos någon fast det kanske egentligen är ett problem man själv brottas med. Ibland tänker jag att det är vad som händer när vi vuxna har åsikter om hur unga människor använder sociala medier.

Hursomhelst fick jag upp ögonen för den relativt nya appen BeReal för några veckor sedan. Ny i bemärkelsen inte ens ett år gammal. Förra året hade den några tusen nedladdningar. Nu har den över 15 miljoner användare och har rankat nr 1 bland appar för sociala nätverk ett bra tag, över hela världen. Den har alltså petat ner TikTok. Draken som ingen kunde hejda. Tills nu alltså, uppenbarligen.

Så, vad är det som händer här?

Jo, jag stod och pratade med några tonåringar och plötsligt ropade en av dem: “Hallå! BeReal!” Alla i närheten fick upp telefonerna på en millisekund, tog en bild, kollade kompisarnas bilder i flödet en snabbis, skrattade och kommenterade lite, sen fortsatte vi prata.

La du märke till något? En tydlig beteendeförändring. Detta tog alltså mindre än 2 minuter (den tid man får på sig av BeReal att ta en bild). Den heliga graalen – att hålla kvar användare så länge som möjligt i appen – verkar vara helt ointressant för BeReal. Inte bara ointressant förresten, utan hela grunden för vad som lockar användare till plattformen. De har upptäckt en ny graal.

Och generation Z köper den rakt av.

För även om BeReal säkert kommer att förändras framöver för att kunna bli lönsam har de hittat något värdefullt som de inte kan förstöra med annonser och plottriga funktioner i första taget. När andra sociala medier utökar funktioner verkar de ta över betydande marknadsdelar med raka motsatsen som hela affärsidén – färre funktioner, mindre tidsfördriv, enklare och…lite roligare på nåt märkligt sätt.

Men, vad är BeReal då? Vad har de som inte andra appar har?

Plötsligt vill alltså alla ungdomar ha en app som har slående få funktioner. Appen själv berättar när den ska användas. Då har man två minuter på sig att ta ett kort. Både fram- och bakkameran utlöses så att vänner och familj kan se hur ens situation ser ut just nu. Inga filter. Ingen tid att fixa frillan. Ett foto framåt och bakåt. Det är allt.

Oavsett om BeReal är här för att stanna eller om någon annan app kommer ta över samma idé är detta en trend som förändrar så mycket. Den unga generationen runt om i världen är märkbart ointresserade av det typiska vackra livet på sociala medier. BeReal är också ett uttryck som används i den engelsktalande delen av världen. En uppmaning att komma till sig själv, vara ärlig, på riktigt.

Skulle inte vi vuxna också må bra av den typen av sociala medier?

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.

En sund relation till sociala medier

black claw hammer on brown wooden plank

Sociala medier är ett verktyg. Inte mycket mer än så. Som en sax eller en hammare eller något annat med ett specifikt användningsområde. Om människor inte hade valt att använda sociala medier hade det inte funnits.

Det finns för att det på något sätt behövs.

Och alla verktyg går att ha en konstruktiv eller destruktiv relation till. Det är helt och hållet upp till användaren. Visst spelar algoritmerna och företagen bakom medierna en roll, men den största rollen i relationen till sociala medier spelar du och jag.

Det är du och jag som ansvarar för hur vi:

  1. Producerar innehåll på sociala medier.
  2. Hur vi konsumerar innehåll på sociala medier.

Det är bara du och jag som verkligen kan avgöra om det vi publicerar är nyttigt för oss själva och för de som ska ta del av det.

Det är också bara du och jag som på riktigt kan avgöra om det vi konsumerar gör något bra med oss eller inte.

Det är grunden. Sen behöver vi självklart prata om barns och ungdomars användande och vem som har ansvar för det. Även sponsrat innehåll, företagens ansvar och miljardindustrin bakom det hela. Visst är sociala medier ett komplext fenomen i tiden.

Men samtalet om sociala medier behöver börja med dig och mig som väljer att använda verktyget. Vad vi gör med det och vad vi låter det göra med oss.

/p

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.

Mina 4 populäraste småtexter 2021

silver lg smartphone beside black pen on white paper

En av mina största förebilder och inspirationskällor, Simon Sinek, sa en gång att om man vill nå ut med vilket budskap som helst är det bara en sak som gäller – “make it about them, not about you”. Med andra ord, se till att budskapet på något sätt handlar om den som läser texten, inte framförallt om dig som skriver den. Mina småtexter på Instagram har alltid spretat en del. Med vilje. Egentligen tror och hoppas jag att de alltid är bredare i sitt tilltal än bara till mig själv. Det är ju därför jag skriver, för att kommunicera något.

Men vissa av texterna är mer utåtriktade till sin karaktär. Andra är mer kryptiska och filosofiskt laddade och har svårare att ta sig igenom bruset på sociala medier. Sineks regel gäller mitt konto till hundra procent. Om en text klart och tydligt andas “them” och inte “me” så får den alltid mer gensvar, mer gillande och fler delningar. Så det är en fin utmaning. Men den styr mig inte i mitt skrivande. Jag skriver det jag känner att jag behöver skriva och ibland blir det en bra kommunikativ text som slår an hos många, ibland en lite mer kryptisk text som kanske bara slår an hos några få.

Med det sagt. Här kommer mina fyra populäraste texter 2021. Den första (och mest populära) är en serie av tre bilder med Martina Uthardts vackra konst som bakgrund

Vad tänker du om dessa texter? Vilken tilltalar dig mest, just nu? Och varför tror du att just dessa slog an hos så många? Dela gärna med dig av dina tankar i en kommentar här nedanför. Ha en fin dag!

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.

Varför jag började blogga igen…

person holding blue ballpoint pen writing in notebook

Just idag när jag tänkte skriva detta inlägg hörde jag på radion att Mark Zuckerberg har hotat att dra tillbaka hela Meta (Facebook och Instagram) från Europa om de måste. Det handlar om dataöverföringslagar som inte är samma mellan kontinenterna. En ständig strid för tech-giganterna och något som ingen av oss riktigt kan veta hur det kommer sluta. Mer om varför detta är en anledning för mig att börja blogga igen kommer lite längre ner i inlägget.

Själva skrivandet är det viktiga här. Det är därför jag började blogga igen. Jag behöver skrivträna. Att ständigt skriva och ”tvingas” formulera saker är som en slags författarmotion tänker jag. Jo, för det är inte bara njutning att skriva. Det är rätt jobbigt ofta. Ett värkande hit och dit. Ett ständigt övervägande fram och tillbaka. Det är ju superkul såklart, annars skulle jag aldrig ägna så mycket tid åt det. Men det är också helt klart något som behöver tränas på och hållas igång, för att det ska fortsätta att vara något av det roligaste jag vet. I perioder när jag skriver mindre märker jag att skrivandet blir ett litet berg att ta sig upp på. Så därför tog jag upp bloggandet igen. För att hålla mig uppe på berget istället för att ramla ner med jämna mellanrum.

Den andra anledningen har att göra med den märkliga tid vi lever i. Vi som tycker om att skapa saker på en digital arena är lite utlämnade idag. På samma gång som det uppstått otroligt kraftfulla verktyg för att nå ut, i form av sociala medier, så finns det också en tydlig begränsning i dessa medier. Det jag delar med mig av äger jag inte helt och hållet själv.

Fortsätt läsa Varför jag började blogga igen…