Den tredje vägen

…och varför förståelsen om vad det är att vara människa finns i mellanrummet.

Kierkegaard presenterade, som många känner till, tre olika livsfaser eller stadier för människan. Den estetiska, den etiska och den religiösa. Men hans teori om tre stadier föddes inte ur ett vakuum. Det var en inspiration från framförallt Hegel som levde och verkade en tid innan Kierkegaard började sitt skrivande på allvar.

Hegels teori om tes, antites och syntes är egentligen den som ligger i botten av Kierkegaards filosofiska gärning (även om Kierkegaard kanske inte själv skulle hålla med om det då han hade en något ambivalent relation till Hegel). Hegels klassiska exempel om sin teori är den om varandet. Det är så han förklarar teorin: Att vara (tes), att inte vara (antites), att bli (syntes).

Jag skulle vilja spinna vidare på Hegels och Kierkegaards existentialism och kalla denna tredje vägen för mellanrummet. Den som Kierkegaard kallade för religiös och den som Hegel kallade för syntes.

Ett sätt att tänka på denna tredje väg i tillvaron är mellanrummet. Mellanrummet mellan mig och dig. Mellan jaget och duet. Du och jag är två sidor av tillvaron. Två entiteter i kosmos. Två komplett legitima erfarenheter av livet och världen. Men det är varken du eller jag som bär på sanningen om livet eller tillvaron som människa. Vi kan inte kalla våra liv eller erfarenheter det enda rätta eller det enda legitima. Det finns inte mindre än 7,9 miljarder legitima erfarenheter om det mänskliga livet och världen som omger det.

Så vi behöver få syn på något annat än bara dig och mig. Men inte något som utesluter dig och mig utan tvärtom fördjupar och upphöjer förståelsen av vad det är att vara människa – i relation. Vi behöver en syntes av två poler. Ett mellanrum. Det som finns mellan oss när vi möts och utbyter erfarenheter. Där är den tredje vägen i tillvaron. Inte din, inte min, men i någon mån vår väg.

Vad händer i mellanrummet? Vad händer när mellanrummet inte tillåts? För mig är inte mellanrummet bara en syntes, likt Hegels. Det är också mitt i mellanrummet som det religiösa lever och frodas, i Kierkegaards anda.

Vad tänker du om det här? Väcker det några tankar hos dig? Dela gärna med dig i en kommentar här nedan.