Varför jag började blogga igen…

Just idag när jag tänkte skriva detta inlägg hörde jag på radion att Mark Zuckerberg har hotat att dra tillbaka hela Meta (Facebook och Instagram) från Europa om de måste. Det handlar om dataöverföringslagar som inte är samma mellan kontinenterna. En ständig strid för tech-giganterna och något som ingen av oss riktigt kan veta hur det kommer sluta. Mer om varför detta är en anledning för mig att börja blogga igen kommer lite längre ner i inlägget.

Själva skrivandet är det viktiga här. Det är därför jag började blogga igen. Jag behöver skrivträna. Att ständigt skriva och ”tvingas” formulera saker är som en slags författarmotion tänker jag. Jo, för det är inte bara njutning att skriva. Det är rätt jobbigt ofta. Ett värkande hit och dit. Ett ständigt övervägande fram och tillbaka. Det är ju superkul såklart, annars skulle jag aldrig ägna så mycket tid åt det. Men det är också helt klart något som behöver tränas på och hållas igång, för att det ska fortsätta att vara något av det roligaste jag vet. I perioder när jag skriver mindre märker jag att skrivandet blir ett litet berg att ta sig upp på. Så därför tog jag upp bloggandet igen. För att hålla mig uppe på berget istället för att ramla ner med jämna mellanrum.

Den andra anledningen har att göra med den märkliga tid vi lever i. Vi som tycker om att skapa saker på en digital arena är lite utlämnade idag. På samma gång som det uppstått otroligt kraftfulla verktyg för att nå ut, i form av sociala medier, så finns det också en tydlig begränsning i dessa medier. Det jag delar med mig av äger jag inte helt och hållet själv.

Jo alltså, det skulle ju mycket till att Meta skulle göra anspråk på att vara upphovsman till det jag delat på mina kanaler. Men de kan närsomhelst stänga ner mitt konto eller begränsa det eller ändra premisserna för hela plattformen eller försvinna från europa eller radera allt jag någonsin delat. På det sättet har jag absolut ingen kontroll egentligen.

Men det tar tid att bygga nya förtroenden på nya arenor och därför kände jag att det är dags nu. Jag vill inte vakna upp en dag och inse att mina drygt 25.000 följare på Instagram och Facebook plötsligt inte går att kommunicera med längre.

Om du förstår mina tankar här och gillar mitt skrivande får du gärna prenumerera på bloggen (här nedanför). Jag tror vi är drygt 10 personer här nu och det är inte dåligt! Så kul att några har börjat hitta hit.

Vad tänker du om den tid vi lever i? Hur bör man tänka omkring sociala medier och framtiden? Skriv gärna en kommentar här nedanför om du vill.

Ha en fin dag eller natt!

/p