”Fabriken är produkten”

KSC-20160408-PH_KLS0003_0119

…och varför vi alla kan lära oss något av Elon Musk.

För er som följt mig ett tag är det kanske ingen nyhet att jag är ett fan av Elon Musk. Väldigt rika personer får ofta mycket kritik, inte minst i Sverige där vi i tidig ålder får lära oss allt om att inte sticka ut för mycket, prestationsmässigt. Lagom är bra. Elon Musk är allt annat än lagom. Att vara världens rikaste person skaver med de svenska idealen. Men miljardärer blir också ständigt ifrågasatta för att de har ett stort ansvar, ett ansvar som Elon Musk tar på allvar. Enligt mig.

Jag har följt Elon Musk i många år nu. Det jag gillar med honom har ingenting med pengar att göra. Och jag vet att det är lite naivt, men när han själv hävdar om och om igen att pengar aldrig har varit hans slutmål eller drivkraft tror jag faktiskt på honom.

KSC-20160408-PH_KLS0003_0119
Elon till vänster.
(KSC-20160408-PH_KLS0003_0119 by NASAKennedy is licensed under CC-BY-SA 2.0)

Elon Musk symboliserar det fina med kapitalism, för mig. Ett ord som jag börjar göra upp med i mitt liv. Ordet kapitalism har en rätt dålig klang för många av oss och jag har mer eller mindre kräkts på det ordet förr. För kapitalism kopplas ofta lite slarvigt ihop med att roffa åt sig och att spendera jordens resurser på ett ansvarslöst sätt. Men då pratar vi inte om kapitalism utan om egoism. Kapitalism uppstår när en person säljer en produkt eller tjänst till ett pris som en köpare är redo att betala. Och precis som med alla fenomen i mänskligt socialt liv kan kapitalism användas till ont, men också till gott.

Här är det på sin plats att jämföra Elon Musk (alltså, världens just nu rikaste person) med Jeff Bezos (världens just nu näst rikaste person). Visst finns det mycket att säga om den jämförelsen, men rent krasst använder Elon Musk sin förmögenhet till att bygga produkter och företag för att rädda jorden eller rädda mänskligheten. Jeff Bezos använder sina pengar för att…få mer pengar. Jeff Bezos är symbolen för det klassiska gamla vanliga. Duktig affärsman. inte mycket mer. Elon Musk är symbolen för något nytt. Han är svår att sätta fingret på. Svår att förutsäga.

Hela skillnaden ligger i citat som finns i rubriken:

The factory is the product.

Elon Musk verkar ständigt blicka bortom sina egna produkter och se världen på ett fundamentalt annorlunda sett än andra miljardärer. När bilbyggare i alla tider har sett bilen som slutprodukten ser Elon Musk en chans att förändra hela grunden till det vi idag kallar för bilar. Det han utvecklar är inte nya bilar för att tjäna en massa pengar. Han utvecklar och utmanar själva grunderna för framtidens transport. Han ser att det mesta vi sysslat med fram tills nu är totalt ohållbart. Bilen är inte produkten. Det är produktionen av bilen som är produkten. Farkoster till Mars är inte produkten. Det är hur vi producerar och sen återvinner farkoster till Mars som är produkten. Tunnlar under städer är inte produkten, det är en framtid utan lika många bilar på marken som är produkten.

Men ”The factory is the product” utgör också ett skifte som är större än det materialistiska. Något som vi alla kan ta till oss på livsresan. För det är inte alltid målet som är målet. Eller hur? Resan är ett mål i sig. Kanske det enda riktigt viktiga målet. Det viktiga är inte exakt hur slutprodukten kommer se ut, utan hur resan dit såg ut. Och vidare, hur den resan kan återupprepas och utvecklas för att mynna ut i ”produkter” vi aldrig kunde föreställa oss. Är vi beredda på det? Vågar du den resan? Jag älskar det perspektivet på livet.

Och här är hans numera lite legendariska svar på Twitter när en användare kritiserade honom för att inte fokusera tillräckligt mycket på bilen:

Min brasklapp för dagen får väl bli att pengar har korrumperat människor i alla tider. Det finns såklart inga garantier för att Elon Musk kommer hålla sig nykter i den aspekten. Men fram till nu är han en av de mest disruptiva och spännande personer i en ofta rätt så otrevlig kapitalistisk och egoistisk värld. Han är också den enda person vars twitterkonto jag har aktiva notiser från. Han borde kännas sig priviligerad 🙂

Ha en fin dag!

/p

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.

Vad är ett gott liv?

man wearing grey shirt standing on elevated surface

Är du nöjd med ditt liv? Vad skulle du vilja uppnå i livet? Hur kommer dina reflektioner om ditt liv se ut när du börjar närma dig slutet? Vad är ett gott liv, för dig?

Jag tycker att frågan om det goda livet till viss del har gått förlorat i vår tid. Vi frågar oss hellre andra frågor: Hur blir jag framgångsrik? Hur blir jag lycklig? Hur får jag ut så mycket som möjligt av min tid på jorden?

Allt det där är snävare frågor. De rör sig på ytan. Inte nödvändigtvis fel frågor, men frågorna med mig själv i centrum tenderar att missa målet för vad människor verkligen är på jakt efter.

Frågan om ett gott liv är en större fråga. Den frågan kan inbegripa både mig själv och andra, både min strävan och andras strävan, båda det lokala och det globala, det lilla och det stora. Därför vill jag hellre fråga mig själv vad ett gott liv är för mig, snarare än ett lyckligt liv.

Frågan om det goda livet härstammar från de gamla grekerna och dygdetiken. Eudaimonia eller “det högsta goda” är det ord som Aristoteles använde för att prata om ett gott liv. Det som vi idag lite slarvigt översätter med lycka eller engelskans happiness.

För Aristoteles handlade livet om en strävan efter det goda, inte bara för mig själv men också för familjen, gruppen och staden man befann sig i. Det var ett komplext begrepp som inte gick att svara på med ett “Jag blir lycklig om jag får mycket pengar” eller “Mitt liv kommer bli perfekt om jag bara får det där jobbet”.

Det goda livet utmanar på ett mycket mer fundamentalt plan. Vad är gott för mig i längden? Hur hänger det ihop med vad som är gott för världen? Det är erfarenheten som talar. Men jag tror inte att man behöver ha så många år på nacken för att lära sig tänka bredare om det goda livet, den goda livsföringen och hur det hänger ihop med strävandet efter en god värld.

/p

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.

En sund relation till sociala medier

black claw hammer on brown wooden plank

Sociala medier är ett verktyg. Inte mycket mer än så. Som en sax eller en hammare eller något annat med ett specifikt användningsområde. Om människor inte hade valt att använda sociala medier hade det inte funnits.

Det finns för att det på något sätt behövs.

Och alla verktyg går att ha en konstruktiv eller destruktiv relation till. Det är helt och hållet upp till användaren. Visst spelar algoritmerna och företagen bakom medierna en roll, men den största rollen i relationen till sociala medier spelar du och jag.

Det är du och jag som ansvarar för hur vi:

  1. Producerar innehåll på sociala medier.
  2. Hur vi konsumerar innehåll på sociala medier.

Det är bara du och jag som verkligen kan avgöra om det vi publicerar är nyttigt för oss själva och för de som ska ta del av det.

Det är också bara du och jag som på riktigt kan avgöra om det vi konsumerar gör något bra med oss eller inte.

Det är grunden. Sen behöver vi självklart prata om barns och ungdomars användande och vem som har ansvar för det. Även sponsrat innehåll, företagens ansvar och miljardindustrin bakom det hela. Visst är sociala medier ett komplext fenomen i tiden.

Men samtalet om sociala medier behöver börja med dig och mig som väljer att använda verktyget. Vad vi gör med det och vad vi låter det göra med oss.

/p

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.

Hur jag blev PIGG igen

silhouette of person on cliff beside body of water during golden hour

…och varför nattsömnen måste beskyddas till varje pris.

Till att börja med: Jag är en typisk medelålders, heltidsjobbande, modern, svensk trebarnsfar som verkligen inte borde vara pigg om dagarna. Jag ÄLSKAR sötsaker och glass och tycker inte alls om att träna.

Så nu har jag slagit fast det. Och detta inlägg handlar ändå om hälsa och energi. Vägar till att bli och hålla sig pigg, kry och stark mitt i livet. Trots att både inre och yttre förutsättningar talar för att det inte riktigt borde gå.

För min del kom jag till en punkt där jag kände att det inte var hållbart längre. Min rygg gjorde konstant ont, jag sov dåligt på natten och orkade inte riktigt vara den pappa, man och kollega som jag ville vara på dagarna. Så jag började lyssna på poddar, titta på youtubeklipp och läsa böcker och artiklar om hållbar hälsa.

I ett tidigare inlägg skrev jag om tre saker som förändrat mitt liv – rörelse, andning och fasta. Tre områden jag upptäckte under loppet av de senaste 3-4 åren och som fortfarande påverkar mitt liv otroligt positivt. I detta inlägg vill jag fokusera lite mer på vardagsenergi. Och som en grund för det – sömn. Jag vill helt enkelt fortsätta berätta om vad jag finner på livsvägen. Jag tror att vi alla skulle må lite bättre om vi delade livet med varandra och genom det fick mer kunskap och förståelse om oss själva och varandra.

Så olika är vi inte, trots allt.

Sömn

Allt som har med vår energi och vårt välmående att göra har i slutändan med nattsömnen att göra. I ett av de bästa poddavsnitt jag lyssnat på förklarar professor Matthew Walker varför sömnen är det absolut viktigaste att fokusera på. Inte som en krampaktig prestation i livet, utan bara som en naturlig grund som allt annat i livet alltid kommer ta spjärn emot. De val vi gör under dagen får nästan läskigt direkta konsekvenser när vi lägger huvudet på kudden. Och om man läst lite kurser i psykologi så är det inte så svårt att bli övertalad – nattsömnen är helt avgörande för resten av livet. Till och med själva livslängden (mer om det lite längre ner).

Så, vad gör sömnen med oss?

Det är omöjligt att täcka alla sömnens magiska funktioner i ett enda blogginlägg. Healthline.com gör dock ett bra försök här. Och jag vill dela med mig av tre komprimerade highlights som borde få oss alla att skydda vår nattsömn på alla sätt vi kan:

  1. När vi sover reparerar kroppen sig själv. Det finns inga läkemedel i världen som slår vår egen sömn när det kommer till rekreation och återställning av organen, blodet, hjärnan och musklerna. Men inte bara det. Kroppen förbereder sig också för prestation. Många elitidrottare har upptäckt sömnens superkraft och sover ofta 10-12 timmar varje dygn. Däribland Michael Johnson som inför ett av sina världsrekord bara hade varit vaken i drygt en halvtimme.

Men det gäller inte bara elitidrottare såklart! Vi behöver alla prestera i livet på ett eller annat sätt. Och när man är heltidsjobbande trebarnspappa känner man sig faktiskt ibland som en elitidrottare på morgnarna och eftermiddagarna. 

  1. Sömnen och i synnerhet REM-sömn gör en annan magisk sak med dig och mig. Den sorterar allt som hör till det kognitiva. Minnen, känslor, tankar och intryck. Så fort du somnar påbörjas det stora arbetet. Det är därför människor som varit vakna tillräckligt länge börjar se och höra saker som inte finns. För hjärnan är i totalt kaos. Livets känslor, tankar och intryck har inte fått chans att sorteras på rätt sätt. Det handlar alltså inte bara om den fysiska hälsan utan också om den psykiska.
  2. Den senaste forskningen omkring sömn börjar hitta starka bevis för de direkta kopplingarna mellan sömn och livslängd. Bland annat för att sömnen påverkar våra hormonbalanser i kroppen. Detta gör att den har stor inverkan på t ex hungerkänslor. Alltså, ju sämre nattsömn vi får, desto mer hunger upplever vi. Någon mer än jag som känner igen det? Vi har alltså lättare för att äta mer och gå upp i vikt om vi sover dåligt, vilket i sin tur medför större risk för t ex hjärt-/kärlsjukdomar som är vårt mest livshotande sjukdomstillstånd idag.

Mat, rörelse och kaffe (!)

Som sagt, detta inlägg skulle kunna bli en mindre bok och det finns så många anledningar till att hitta sätt att beskydda sin nattsömn. Men för att begränsa mig lite vill jag bara dela med mig av några saker som hjälpt min nattsömn avsevärt. Som allra minst vill jag sova 7 timmar per natt. Det är smärtgränsen för när vi kan mäta att kroppen tar skada av sömnbrist och så här gör jag för att få till det:

  1. När det kommer till mat struntar jag egentligen helt och hållet i min vikt. Allt handlar om att sova gott på natten. Och när jag la fokus där märkte jag att jag också fick en mer konstant vikt. Under veckan äter jag aldrig något efter kl 20.00. Oftast slutar jag äta tidigare än så. Men åtta är min smärtgräns. Om jag gör det påverkar det min sömn otroligt positivt. Sen börjar jag oftast inte äta förrän mellan kl 10-12 på dagen, för att ge matsmältningssystemet en ordentlig chans att vila varje dygn.
  2. Jag försöker att gå en halvtimme i rask takt varje kväll. Jag tror att det gör mycket för nattsömnen, speciellt när jag suttit stilla mycket under dagen. Att på olika sätt se till att kroppen, rent fysiskt faktiskt är trött, även fysiskt, när man går och lägger sig tror jag är en viktig pusselbit för en stabil nattsömn.
  3. Kaffe är en psykoaktiv drog. Vi tänker inte så ofta på det. Alla substanser som påverkar oss har en livstid i kroppen. Kaffets half-life (den tid det tar för halva effekten att brytas ner) är ungefär 6 timmar. Men kvartseffekten är 12 timmar. Så jag försöker att inte dricka kaffe (med koffein) efter kl 12 på dagen. För om jag dricker koffein efter kl 12 är det samma sak som att jag skulle ta en kvarts kopp kaffe-hutt innan jag somnar. Det finns mycket att säga om kaffe men datan om hur det påverkar vår nattsömn är rätt skrämmande så jag försöker hålla nere det, även om jag inte alltid själv upplever att den påverkar min sömn. Jag tror inte de flesta av oss förstår kaffets inverkan på just nattsömnen förrän vi verkligen gör ett seriöst uppehåll från det en tid. Förresten, många te-sorter innehåller också koffein eller tein, som det kallas då.

Hur jag blev pigg

Relationen till mattider, rörelse och kaffe är alltså tre viktiga variabler som jag märkte hade en stor effekt på min nattsömn. Och eftersom det påverkar min nattsömn så tydligt blir jag också mer pigg när jag är noggrann med dessa saker. Det kommer verkligen som ett brev på posten. OBS! Det handlar alltså inte om att äta diet-mat. Jag äter det som finns tillgängligt, typ. Det handlar inte heller om att sluta helt med kaffe. Jag dricker fortfarande ofta 1-2 koppar kaffe varje dag (med koffein). Och det handlar inte om att gå till gymmet flera gånger i veckan.

Sen finns det som sagt mycket mer att säga om detta. Till exempel vårt förhållande till det som kallas för circadian rythm eller enkelt försvenskat – dygnsrytmen och hur t ex några minuter dagsljus tidigt på morgonen kan göra stor skillnad för nästa nattsömn.

Dela gärna med dig av dina tankar omkring sömn och energi i en kommentar här nedan.

Ta hand om dig!

/p

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.

Det ordnar sig – boken som (nästan) skrev sig själv

Ok, ingen bok skriver sig själv såklart, men det speciella med denna bok var att jag inte förstod att den fanns förrän jag nästan var helt färdig med den.

Så här gick det till.

Jag har skrivit texter och publicerat på Instagram i nästan 6 år nu tror jag. 7 kanske. I ett framtida inlägg kommer jag berätta lite mer om resan på Instagram, men alla texter jag publicerat där har varit minitexter kan man säga. Vissa har kallat det för citat och andra för ordspråk eller dikter. Jag kallar det bara för minitexter, för jag ser ingen helt konsekvent genre i dem.

Och minitexter är ett ganska bra namn tycker jag, för oftast är de här texterna ett slags utdrag från större texter eller större resonemang i mitt huvud. Det jag tyckte var spännande med Instagram när jag började publicera där, var att försöka uttrycka något ganska komplext så kort och koncist som möjligt, men ändå läsbart. Jag tycker det finns en poäng med det. En rolig och estetiskt tilltalande utmaning. Att liksom lägga band på sig själv och bara tillåta några få rader.

Men.

Vissa av de där texterna kunde jag helt enkelt inte låta bli att utvidga lite och så är det fortfarande. Då och då får jag formuleringar i huvudet som bara är tvungna att skrivas ut i koppling till minitexten. Då får den lilla texten fungera som en form av rubrik istället och så skriver jag ut en längre text i själva inlägget.

Ni som har följt med mig ett tag känner säkert igen allt detta.

Det ordnar sig – Peter Svärdsmyr

Efter ett tag slog det mig att jag hade skrivit väldigt många såna där lite längre resonemang, så jag ringde helt enkelt förlaget och sa att jag tror att jag har en bok här. Att den i princip är färdig och att de kan få se ett manus inom kort.

På förlaget var det inte så mycket motstånd så arbetet med upplägg, layout och annat började typ på en gång. Sen stötte processen med boken på en del trubbel på vägen som vi inte kunde förutse vilket gjorde att den blev typ ett år försenad. Bland annat en världspandemi och lite sånt jobbigt.

Sen är jag extra krånglig för jag vill ofta hitta nya sätt att göra saker. Denna bok hamnade i någon form av reflektionsboks-genre. Jag tycker verkligen om såna böcker. Små texter som man lätt tar sig igenom men som är riktigt väl genomtänkta.

Jag ville dock hitta ett lite nytt grepp för just min reflektionsbok. Så vi kopplade in musik i den, med hjälp av QR-koder. Det blev en del jobb med det, både för förlaget och mig, men vi alla kände att det blev så rätt och en så fin twist på en sån bok. Musik är superviktigt för mig, så det gjorde också boken lite mer personlig.

Nu finns den ute sen drygt ett år tillbaka och varenda gång jag tittar på den påminns jag om hur naturligt och nästan automatiskt själva textmassan tillkom. Det är inte det de flesta författare vittnar om. Att skriva en bok är oftast ett otroligt krävande och dedikerat arbete under lång tid. All text i denna bok kom till på ren och skär inspiration i stunden på golvet i min dotters rum när hon skulle sova om nätterna, i bilen med några väl valda stopp på vägen eller i solstolen eller nån annanstans mitt i vardagen.

Det ordnar sig i leverans från förlaget

Så, med detta inlägg vill fortsätta att inspirera till den enkla och naturliga kreativiteten som redan finns inom oss alla. Börja skriva eller skapa på dina egna premisser. I sinom tid kanske något bara finns där för att du bara fortsatte att dela med dig av dig själv i små autentiska portioner.

Skriv gärna en kommentar och dela med dig av tankar du fått från detta inlägg. Vi ses!

/p

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.

Istället för ADHD och Autism…

blue and white ceramic tile of construction

Syftet med ESSENCE är att få sjukvården att uppmärksamma hela barnens problematik. Inte bara de saker som faller inom en viss diagnos.

Det finns något med dagens stora fokus på neuropsykiatriska diagnoser som alltid har skavt i mig. Jag har inte riktigt kunnat sätta ord på det för egen del, men jag tror det handlar om alla ungdomar och barn jag mött genom åren.

Alla de där orden och kombinationerna av bokstäver har känts så…onödiga i min värld. Dels är det en ärlig upplevelse av att alla barn och ungdomar (och vuxna för den delen) är unika individer. Vi har alla våra olika funktionsvariationer i någon mån. Att veta exakta diagnoser eller annan medicinsk historia har aldrig hjälpt mig att bemöta en annan människa annorlunda. Oavsett vad det står på pappret tvingas jag alltid till att göra intuitiva bedömningar från dag till dag, med alla jag möter.

Jag förstår att läget kan vara annat i skolans värld (till skillnad från min, där jag möter barn och unga på fritiden) och många lärare skulle säkert inte hålla med mig om att vetskapen om en fastställd diagnos är oviktig. Så visst förstår jag att fastställda diagnoser också kan hjälpa.

Visst finns det diagnoser, jag tror bara inte att det är en epidemi.

Tyvärr kommer jag inte ihåg exakt vem som sa det där, men för mig stämmer det så bra med den verklighet jag själv möter dagligen.

Och nyss läste jag något som äntligen gav mig en ännu bättre riktning i allt detta – ESSENCE.

Modern Psykologi gör ett porträtt av barnpsykiatern Christopher Gillberg i nummer 2, 2022. En av av världens mest produktiva autismforskare med över 700 expertgranskade artiklar i bagaget, 36 böcker och en mängd priser och utmärkelser. Gillberg lanserade år 2009 begreppet ESSENCE, som ett svar på en alltför klinisk hantering av neuropsykiatriska diagnoser. ESSENCE är helt enkelt ett begrepp för alla (tidigt debuterade) neuropsykiatriska problem som kan uppstå hos barn. Det är en mer avslappnad hållning som ser till helheten hos varje individ. Men det är också en helt naturlig följd av att dessa typer av funktionsvariationer i princip alltid går hand i hand med annan, liknande problematik. Alltså, ADHD hänger ofta ihop med autism. Tourettes går hand i hand med motoriska funktionsvariationer och så vidare.

Det är så svårt att dra exakta linjer här och samtidigt är sjukvården så svag för det.

Och hela samhället för den delen. Dessa trånga korridorer och specifika stämplar. Vi älskar ju det.

Gillberg menar att ESSENCE är raka motsatsen till vad vi ser idag med alla specialiserade avdelningar för de olika diagnoserna. Han menar att alla dessa variationer i princip alltid har samma fysiologiska och genetiska grund. När en person får en fastställd autism-diagnos får personen bara hjälp med den. Gillberg menar att det är helt bakvänt. Oftast är det den andra problematiken som hänger ihop med autismen, som orsakar de stora problemen för individen. Gillberg nämner Greta Garbo och Beethoven som exempel. Deras genialitet låg i deras autism. Det var kanske inte autismen i sig utan problematiken som gick hand i hand med autismen som de behövde hjälp med.

Gillberg poängterar också att de flesta av oss bär på autistiska drag och många autism-diagnoser lika gärna skulle kunna ses som personlighetsdrag.

Människan är helt enkelt för komplex för dessa smala korridorer och precis som i övriga sjukvården behöver vi inte mer fragmentisering och lösa pusselbitar. Vi behöver ett samhälle som ser varje människa som unik, både i möjligheter och problematik. Som ser helhet istället för delar. Allt hänger ihop. Och heja Gillberg och ESSENCE! 🙂

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.

Två sätt att skriva text på

a person composing a personal letter

The printer method and the pixel method

Jag älskar när man stöter på någon som sätter ord på exakt det man själv varit med om. Nyligen upptäckte jag en person som snabbt blivit en stor inspiration för mig – David Perell. Han är en digital skribent kan man säga. Inte journalist och inte heller en klassisk bloggare. Han skriver essäer. Det är vad han gör och han lever på det. Inget förlag och inga tryckta böcker. Sen gör han lite podd och kurser och nyhetsbrev och sånt där också, men jag blir alltid så inspirerad när jag stöter på personer som bara går sin egen väg och på nåt magiskt sätt får det till en heltidssysselsättning. Kolla in honom om du gillar sånt!

En sak som jag kände igen mig så mycket i var hans idé om att man i grunden kan författa text på två olika sätt. The printer method och The pixel method.

The printer method går ut på att jobba fram exakta texter, mening för mening. Där går man inte tillbaka och redigerar så mycket utan ser till att bearbeta formuleringarna såpass noggrant att varje mening blir mer eller mindre perfekt.

The pixel method handlar om det rakt motsatta. Man bara skriver, skriver och skriver. Hur dåligt formulerat och ofärdigt något än känns så bara skriver man. Den färdiga texten framträder som en pixlig bild som blir mer och mer tydlig ju mer man redigerar det man skrivit.

För mig finns det bara Pixel Method och för alla som vill börja utforska skrivandet är det bara den jag skulle rekommendera. Eller som Perell själv skriver:

Embrace the Pixel Method instead. And remember, even the best ideas are born blurry.

Det finns mycket att säga om det och helt klart anledning att återkomma. Men hur tänker du om detta? Printer eller Pixel? När du skriver mejl, uppsatser eller annat, hur tar du dig an det?

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.

Tårarna

Och när de kommer

När tårarna börjar rinna.

Det är inte bara stenar som faller.

Det är också diamanter som skimrar

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.

Det behöver inte vara perfekt

Dina relationer behöver inte vara perfekta.

Dina planer för framtiden behöver inte vara perfekta.

Din arbetssituation behöver inte vara perfekt.

Din historia behöver inte vara perfekt.

Din frisyr, dina kläder, din bil, dina vanor, din motivation, din ork, ditt liv. Ingenting behöver vara perfekt. Allt är en process, en resa, en strävan. Ibland är något lite mer i harmoni än något annat. Ibland känns det som att ingenting harmonierar med något. Och så får det vara. Det perfekta är en chimär. I sprickorna finns äktheten.

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.

Mina 4 populäraste småtexter 2021

silver lg smartphone beside black pen on white paper

En av mina största förebilder och inspirationskällor, Simon Sinek, sa en gång att om man vill nå ut med vilket budskap som helst är det bara en sak som gäller – “make it about them, not about you”. Med andra ord, se till att budskapet på något sätt handlar om den som läser texten, inte framförallt om dig som skriver den. Mina småtexter på Instagram har alltid spretat en del. Med vilje. Egentligen tror och hoppas jag att de alltid är bredare i sitt tilltal än bara till mig själv. Det är ju därför jag skriver, för att kommunicera något.

Men vissa av texterna är mer utåtriktade till sin karaktär. Andra är mer kryptiska och filosofiskt laddade och har svårare att ta sig igenom bruset på sociala medier. Sineks regel gäller mitt konto till hundra procent. Om en text klart och tydligt andas “them” och inte “me” så får den alltid mer gensvar, mer gillande och fler delningar. Så det är en fin utmaning. Men den styr mig inte i mitt skrivande. Jag skriver det jag känner att jag behöver skriva och ibland blir det en bra kommunikativ text som slår an hos många, ibland en lite mer kryptisk text som kanske bara slår an hos några få.

Med det sagt. Här kommer mina fyra populäraste texter 2021. Den första (och mest populära) är en serie av tre bilder med Martina Uthardts vackra konst som bakgrund

Vad tänker du om dessa texter? Vilken tilltalar dig mest, just nu? Och varför tror du att just dessa slog an hos så många? Dela gärna med dig av dina tankar i en kommentar här nedanför. Ha en fin dag!

Få mina blogginlägg direkt i din mejl!

Välkommen till min blogg där jag skriver om personlig utveckling, kreativitet och en del modern psykologi. Ibland smyger jag också in lite poesi och dikt.