Det är inte smuts, det är ursprung

Allt vi äter (åtminstone det som är bra och naturligt för kroppen) kommer från jorden. Av jord är du kommen. Du och jag. Och vi ska gå tillbaka till jord. Jorden är vårt ursprung i så många aspekter. Tänk vad snabbt vi glömmer det. Åtminstone jag.

Jag är en förvaltare av ursprung. Jorden som mark och mull, men också jorden som planet och system för liv.

Det går inte utan jord, utan jorden. Vad gör vi med den? Hur ser jag på den? Smutsen på barnens kläder eller ursprunget vi alla delar?

Vissa människor, vissa folkslag lever så nära jorden. Jag känner mig distanserad. Av min samtid, visst, men också för att jag själv går med på det. Vad gör det med mig? Med oss, i längden?

Jag tänker ofta på barnen. Att jag vill ge dem en relation till jorden. Det som verkligen bär upp deras liv i grunden. Sitta i gräset. Gräva i jorden. Plantera och skita ner sig med det. Den vackra smutsen.

För det handlar om relation, eller hur? Det vi inte har en relation till värderar vi inte. Så nu när tjälen släpper, ta upp lite jord i handen. Håll i det en stund. Det är inte smuts, det är ursprung.