3 saker jag lärt mig som pappa

Inspirationen till detta inlägg kom när jag lyssnade på Ryan Holiday i en intervju som kom ut för ett tag sen. Den intervjun var lärorik på många sätt, men något jag själv började fundera på var vad jag lärt mig som förälder.

Det är lätt hänt att man mest går runt i nån slags praktisk dimma som förälder. Kanske speciellt om man har många barn omkring sig. Det ska lagas mat, packas ryggsäckar, sättas upp hår, kommas ihåg att ta med rätt saker till rätt aktivitet och sen ta med rätt saker tillbaka, det ska skjutsas, tröstas, bäras, bytas blöjor, duschas etc etc.

Och mitt i allt det där finns det mängder av små guldkorn av stunder och ögonblick när man lär sig, upptäcker och förundras över så mycket i relationen till sina barn. Så, här kommer tre saker jag lärt mig av att bli pappa.

1. Lättare att säga nej

När jag fick barn började mitt liv (både till min förskräckelse och till min befrielse) sluta handla om mig själv som huvudpersonen. I någon mån kommer man alltid att vara huvudperson i sitt eget liv, men när ens eget blod och ens egna gener förs vidare in i en annan levande person händer det något. Då blir plötsligt de personerna huvudpersonerna. För mig innebar det att mina beslut också upphörde att kretsa kring mig. Så när erbjudanden för jobb eller fritid dök upp blev det mycket lättare att säga nej. Något jag gärna hade varit bättre på innan också men som nu blev så självklart på nåt sätt, om det erbjudandet inkräktade tydligt på tiden med mitt livs nya huvudpersoner.

2. Bättre kontroll på mina sämsta impulser

Att ha barn omkring sig 24 tim om dygnet är ibland något av det mest tålamodskrävande som finns. Vissa perioder av föräldraskapet prövar verkligen alla ens gränser. Och samtidigt blir man också bättre på att hantera det (förhoppningsvis). Eftersom situationen på hemmaplan ibland är smått kaotisk blir situationerna i andra delar av livet lite mindre dramatiska. En klassisk devis bland småföräldrar är att det är som semester att komma till jobbet. Inte för att man kan sitta och slappa i en hängmatta, men för att stressen på jobbet oftast inte är någonting i jämförelse med stressen att vara småbarnsförälder. Och stress gör ofta att vi sluter oss lite som människor och ser till vårt eget mer än till andras behov. Ens partner lär helt klart känna en sämsta sidor och impulser, men utanför hemmet tror jag att småbarnsföräldrar är riktiga proffs på impulskontroll.

3. Värdera min egentid

Ni vet hur brist driver upp priset på en vara? Så är det med egentid i förhållande till föräldraskap. Det finns vissa saker man får direkt brist på som nybliven förälder och en av de sakerna är egentid. En hyfsat lång pendlingstid till jobbet är plötsligt underbart, snarare än tidsödande. En stund på toa kan skapa oanad själsfrid, utan att speciellt mycket uträttas egentligen 🙂 En kvällspromenad när alla barn somnat är som en pilgrimsvandring i paradiset. Ok, jag kanske överdriver lite, men det ligger sanning i det. Det tror jag många föräldrar kan skriva under på. Sen gör också de värdefulla stunderna man får för sig själv att man har tid att reflektera över hur lyckligt lottad man är som har så fina barn.

Är du förälder själv? Kan du relatera till detta? Dela gärna med dig av dina tankar i en kommentar här nedan.

/p