Istället för ADHD och Autism…

Syftet med ESSENCE är att få sjukvården att uppmärksamma hela barnens problematik. Inte bara de saker som faller inom en viss diagnos.

Christopher Gillberg

Det finns något med dagens stora fokus på neuropsykiatriska diagnoser som alltid har skavt i mig. Jag har inte riktigt kunnat sätta ord på det för egen del, men jag tror det handlar om alla ungdomar och barn jag mött genom åren.

Alla de där orden och kombinationerna av bokstäver har känts så…onödiga i min värld. Dels är det en ärlig upplevelse av att alla barn och ungdomar (och vuxna för den delen) är unika individer. Vi har alla våra olika funktionsvariationer i någon mån. Att veta exakta diagnoser eller annan medicinsk historia har aldrig hjälpt mig att bemöta en annan människa annorlunda. Oavsett vad det står på pappret tvingas jag alltid till att göra intuitiva bedömningar från dag till dag, med alla jag möter.

Jag förstår att läget kan vara annat i skolans värld (till skillnad från min, där jag möter barn och unga på fritiden) och många lärare skulle säkert inte hålla med mig om att vetskapen om en fastställd diagnos är oviktig. Så visst förstår jag att fastställda diagnoser också kan hjälpa.

Visst finns det diagnoser, jag tror bara inte att det är en epidemi.

Tyvärr kommer jag inte ihåg exakt vem som sa det där, men för mig stämmer det så bra med den verklighet jag själv möter dagligen.

Och nyss läste jag något som äntligen gav mig en ännu bättre riktning i allt detta – ESSENCE.

Modern Psykologi gör ett porträtt av barnpsykiatern Christopher Gillberg i nummer 2, 2022. En av av världens mest produktiva autismforskare med över 700 expertgranskade artiklar i bagaget, 36 böcker och en mängd priser och utmärkelser. Gillberg lanserade år 2009 begreppet ESSENCE, som ett svar på en alltför klinisk hantering av neuropsykiatriska diagnoser. ESSENCE är helt enkelt ett begrepp för alla (tidigt debuterade) neuropsykiatriska problem som kan uppstå hos barn. Det är en mer avslappnad hållning som ser till helheten hos varje individ. Men det är också en helt naturlig följd av att dessa typer av funktionsvariationer i princip alltid går hand i hand med annan, liknande problematik. Alltså, ADHD hänger ofta ihop med autism. Tourettes går hand i hand med motoriska funktionsvariationer och så vidare.

Det är så svårt att dra exakta linjer här och samtidigt är sjukvården så svag för det.

Och hela samhället för den delen. Dessa trånga korridorer och specifika stämplar. Vi älskar ju det.

Gillberg menar att ESSENCE är raka motsatsen till vad vi ser idag med alla specialiserade avdelningar för de olika diagnoserna. Han menar att alla dessa variationer i princip alltid har samma fysiologiska och genetiska grund. När en person får en fastställd autism-diagnos får personen bara hjälp med den. Gillberg menar att det är helt bakvänt. Oftast är det den andra problematiken som hänger ihop med autismen, som orsakar de stora problemen för individen. Gillberg nämner Greta Garbo och Beethoven som exempel. Deras genialitet låg i deras autism. Det var kanske inte autismen i sig utan problematiken som gick hand i hand med autismen som de behövde hjälp med.

Gillberg poängterar också att de flesta av oss bär på autistiska drag och många autism-diagnoser lika gärna skulle kunna ses som personlighetsdrag.

Människan är helt enkelt för komplex för dessa smala korridorer och precis som i övriga sjukvården behöver vi inte mer fragmentisering och lösa pusselbitar. Vi behöver ett samhälle som ser varje människa som unik, både i möjligheter och problematik. Som ser helhet istället för delar. Allt hänger ihop. Och heja Gillberg och ESSENCE! 🙂